Vårt land
(az eredeti svéd nyelvű változat: Johan Ludvig Runeberg)
Vårt land, vårt land, vårt fosterland,
ljud högt, o dyra ord!
Ej lyfts en höjd mot himlens rand,
ej sänks en dal, ej sköljs en strand,
mer älskad än vår bygd i nord,
än våra fäders jord!
Din blomning, sluten än i knopp,
Skall mogna ur sitt tvång;
Se, ur vår kärlek skall gå opp
Ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp.
Och högre klinga skall en gång
Vår fosterländska sång.
[szerkesztés]
Maamme
(Finn fordítás: Paavo Cajander)
Oi maamme, Suomi, synnyinmaa!
Soi sana kultainen!
Ei laaksoa, ei kukkulaa,
ei vettä rantaa rakkaampaa
kuin kotimaa tää pohjoinen.
Maa kallis isien.
Sun kukoistukses kuorestaan
kerrankin puhkeaa;
viel' lempemme saa nousemaan
sun toivos, riemus loistossaan,
ja kerran laulus, synnyinmaa
korkeemman kaiun saa.
A magyar szöveg
Földünk, földünk, ó hazánk,
Messze hangzik a drága név!
Nincs hegy, mely az égig érne.
Nincs mély völgy, se hullám mosta part.
Ősi Északunk
Te őseink drága földje.
Virágaid, a rügyekben rejtőztek
Gyümölcsöt érlelnek újra;
Nézd! Szeretetünkből még egyszer kihajt
Fényed, örömöd, reményed és tüzed.
És egy napon tisztábban cseng
Földünk dala mely énekünk.
|